AI och copyright -en knivig fråga

För elva år sedan skrev jag i bloggen om när företaget Merlin Phonofile försökte stjäla musik jag gjort genom att försöka ta copyright på den, och det visade sig att de praktiserat samma sak mot andra. Nu är vi inne i en ny tid där AI kan användas för att skapa musik, och där man kan låta AI-tjänster exempelvis suno skapa musik som är snarlik ett musikklipp man laddat upp.
Det här innebär alltså möjligheten att snabbt och effektivt skapa rena plagiat, sedan kräva upphovsrättsskydd på plagiatet. Och nånstans så blir väl allt en strid mellan olika justister om vem som har rätt eller inte. Det enda rimliga borde vara att musik skapat av AI blir utan copyright.

Det finns ett långt och superintressant inlägg på temat av Cory Doctorow här: https://pluralistic.net/2024/06/27/nuke-first/. Tydligen var det inlägget av sån sprängkraft att t. ex. Facebook flaggar det som falska nyheter. Helt sanslöst. Men man kan fortfarande länka till det via en blogg som tur är.



Se också videon där Vienus theory går igenom problematiken med AI och copyright på musik:



Annars då? Jodå. Planering inför den lilla festivalen Fluffy Clouds 2025 pågår. Håll till godo med lite bilder från Fluffy Clouds III så länge.

Olle Ljungström och jag

Det finns en fin dokumentär på SVTplay om Olle Ljungström
Och på P1 finns en annan jättefin dokumentär med titeln Glöm inte Olle Ljungström. Nu låter kanske rubriken på det här blogginlägget förmätet, som om jag betydde nått för Olle. Icke så. Men definitivt tvärtom. Jag ska berätta varför jag aldrig kommer att glömma Olle Ljungström.


När jag var liten, ja, nog för liten för att fatta nått så hade filmen G som i Gemenskap premiär, den visades väl, om jag minns rätt, på SVT typ fem år senare eller nått. I filmen fanns ett band som kallades Nürnberg47 och som spelade en låt som hette Hundarna brinner. Det där satt sig lite på minnet för det var tufft och lite yxigt på samma gång, nått som stack ut med besked, filmen i sig minns jag knappt alls, bara bandet. Det visade sig vara Reperbahn, med Olle Ljungström på sång som framförde det hela. Och så, paus på flera år, året efter gymnasiet, jag bodde i Vänersborg, blev sångare i ett band i Trollhättan. Jag hittade en skiva på loppis med titeln Venuspassagen, och det var Reperbahn som gjort den. Älskade skivan, vi plockade upp en cover på låten "Kalla Kriget" i vår repertoar, då vi och vår publik var lite annan generation (ja säg 13 år i skillnad) så var det få som kände igen att det var en cover. Tycker fortfarande skivan Venuspassagen, som står i skivbacken hemma, är finfin. Det gick ytterligare några år och ut kom en samlingsskiva med svensk new wave, Reperbahn var med på den med "Havet ligger blankt". Skitbra.

Olle Ljungström hade varit lite borta från musikscenen ett antal år, jobbade framför allt som modell, men så 1993 släpptes Olle Ljungströms första soloskiva. Kort och gott väldigt bra skiva. Vilken annan svensk artist hade kunnat skriva en textrad som lyder "En vanlig dag, med heroin, det räcker för mig". (Låten "Jag spelar vanlig" från första soloskivan 1993). Året efter fick jag veta att han skulle spela på Lundakarnevalen. Ett par vänner pluggade i Lund, det gick bra att sova över, så dit åkte jag. Och ja, konserten var superb. Det lustiga såhär i efterhand, det jag minns är konserten med Olle Ljungström, det var andra band med, men jag minns dom inte alls, det säger kanske nått. Hittar en lagom skakig video och med si-sådär-ljud från just denna konsert här på Youtube.

1997-1999 bodde jag i Stockholm, flyttade tillbaka till Göteborg i december 1999, tog en stund att hitta tillbaka till vänner och ställen, men ett ställe jag hittade till var Klara kök och Bar på Victoriagatan. På tidigt 90-tal så startades ett fik som (ja jag vet inte hur det hänger ihop eller hur turerna var) men som hette Norrlands Nation från början. Just då var det bara ett fik, men det var gott kaffe och väldigt billig mat....och folk rökte som perkeles borstbindare inomhus, var man där så blev man marinerad i ciggrök, men ja, det var god mat och billigt. Norrlands Nation startade sedan Klara kök och bar på Vallgatan 8, och nån gång (säg år 2001, jag vet inte exakt när) så flyttade de till Victoriagatan.

Klara Kök och Bar på Victoriagatan, hade en väldigt fin skylt med en bronsplakett utanför, den löd, 21 år, eller ett vårdat inre. Blir något finare och mer tydligt än så, du är välkommen om du är trevlig kort och gott. När min lillasyster äntligen fyllt 20 bjöd jag med henne dit, och det var uppskattat. Några år senare, och nu är vi väl tidsmässigt i ungefär år 2002, så är jag och syster på Klara kök och bar, vi sitter i restaurangavdelningen, när jag börjar prata med någon, och min syster säger...han ser lite bekant ut. Det gör han. Det är Olle. Vi pratar lite strunt först, som man gör med nån man inte är så nära bekant med. Men så berättar Olle:
-Idag är en lite tråkig dag för, min tjej är skitsur på mig, och det är väl kanske lite mitt fel fast kanske inte. Det var såhär. Jag har köpt ett torp på landet. Det är så otroligt fint så man vill liksom dö lite för det för det är så fint MEN det är också gammalt och jättelågt i dörrar å sånt så jag gick in med full kraft i dörren och slog huvudet rakt i och det gjorde ont. Första gången så bara svor jag och suckade, men så gick det en stund och jag glömde bort och huka mig och jag slog i på samma jävla ställe och det gjorde extremt jävla ont, och...det gjorde så ont att jag utbrast spontant i en massa inte så politiskt korrekta saker typ satans fitta för det gjorde så ont och hon tog det som om jag hade något emot kvinnor, men så var det ju inte utan det gick så snabbt och gjorde så jävla ont den där andra gången att man blev lite spontan och bara svor allt som kom över en.
(Mitt tillägg: Helt 100% exakt ordval ur mitt minne kanske det inte är, men innebörden är däremot helt exakt).

Vi pratar mera. Olle KRÄVER att jag faktiskt klämmer på hans hjässa för att känna att...ja ja tusan där är en otäck bula. Det är det! Där och då, och även nu, det är en väldigt konstig sak att någon man näst intill har som idol kräver att man klämmer honom på hjässan. Där och då, jag kan bara lyssna och göra, och nån kombination av starstruck men också det här är alldeles för konstigt gör att jag kan inte med att prata om nått annat, här är man och var katten HÄNDER egentligen?


Hopp ett par år. Får veta att min morsa har caner och nah det går inte att bota utan döende, viss tid kvar, men månader. Hon dör, farsan (som också gillar Olle Ljungström) har noterat att Olle Ljungström kompad av Heniz Liljedal spelar på Gerlesborg några veckor senare, vi skaffar biljetter.


Det är en turné med bara Heinz Liljedal och Olle Ljungström helt akustiskt. Olle spelar två låtar, men samtidigt så pratar och berättar Olle en massa saker, till sist så säger Heinz (som spelat en slinga alldeles för länge på gitarren utan att Olle börjat sjunga) att men du, berätta du klart så spelar vi sedan. Jag minns inte helt vad Olle berättade den gången, men däremot minns jag att han frågade vilka låtar vill NI höra? Och hela min familj utbrast i kör Den norrländska präriens gudinna. Varpå Olle svarade, DEN tar vi, men NI måste sjunga första versen! Och min familj sjöng tillsammans första versen, därefter tog Olle vid och fortsatte. Det var magiska minuter. Sånt där som sitter som inetsat i en. På ett både skräckslaget sätt men också på ett bra sätt.


Jag vet inte hur många gånger jag sett Olle Ljungström live, men kanske tiotalet, lite osäker. Allra sista gången (hm kanske 2014?) råkar jag på Olle på Kjell & Co i nordstan, han får ett samtal på mobilen, plockar upp den, säger "jo ja folk säger att jag dricker för mycket, men de vet inte hur det är eller vem jag är, det är så många som har åsikter...." (jag minns inte mer ur den konversationen...heller inte vad JAG köpte på Kjell & Co). Jag och min bror såg Olle Ljungström några timmar senare på Liseberg, för mig var det lite plågsam upplevelse för Olle hade liksom tappat rösten och kraxade ganska mycket när han sjöng, det skavde lite och kändes lite sorgligt.


Olle Ljungström är saknad. Och en konstnär. Tänker lite på vad han säger i dokumentärerna, att det är som att vara född med ett sår som inte riktigt läker. Eller som hans mamma berättar, han var alldeles för känslig, inte som ett vanligt barn. Och kanske är det i den där känsligheten som både musiken och konstnärskapet både blommar ut och sedan tar slut. Jag vet inte riktigt, men kanske.



Tillbaka till Göteborg och 2022-11-11.
Jag fick en inbjudan till vad som skulle ha varit releasefest till Zip Along Zooty med Surreal Lovers men istället blir ett evenemang till minne av Hanna Chawki som inte finns med oss mer. Sorgligt.
Finns lite från förr i bloggen från en Surreal Lovers spelning här: Surreal Lovers
Och ett foto från en spelning på ett ställe vid masthugget, där Hanna klev upp på ett bord, fortsatte sjunga, stämningen då var elektrisk och helt otrolig.

Blogg blogg tick tock

Den här bloggen fyllde sjutton år för ett tag sedan. Tick tack tiden går. Undrar hur många bloggar som är igång så länge (nåja, periodvis ganska inaktivt)? En gammal vän började blogga några år efter mig, men hennes blogg ändrade alltid inriktning, ett tag var det personliga upplevelser, sedan poesi, därefter litteratur. Och mellan varje instans raderade hon bloggen och startade upp en ny.
Det var nog rätt för henne. Men jag GILLAR verkligen kontinuitet och att ha allt på ett ställe. Bloggen för mig funkar också lite för att söka i bokmärken eller anteckningar vilket är praktiskt. Kanske blir det lite ändringar i bloggen framöver.
OCH framför allt då så många efterfrågat lite guider eller kommentarer till hur man bygger en solanläggning eller vad man ska fundera över. Det finns många grupper på diverse forum (exepelvis Facebook) men, inlägg försvinner så lätt och vad som är än värre, forum försvinner också med relativt kort varsel. Finns Facebook kvar om 10 år? Det är långt ifrån säkert. Kanske. Finns den här bloggen kvar om tio år? Japp! Och jo ja Blogger är ju en del av googles-komplex och deras beslut om existens eller icke existens för material. MEN. Nånstans finns den i så fall cachea:d eller, mer troligt, det kostar inte så mycket att upprätthålla materialet och webplatsen och det ger mer badwill att ta bort den än att behålla.
Tänker jag iaf.

Det finns en ny dokumentär på SVTplay om bloggbråken vilket i sin tur handlar om tiden precis innan sociala media tog vid och innan youtube blivit stort. Och såhär ur minnet. Namnen Kissie och uhm Desiree, ja det förstnämnda har jag hört, men det är en blogg jag aldrig besökt. Kort och gott så hörde jag nog varken till intresse eller målgruppen. Däremot minns jag just den där boomen ungefär då 2009 och att man noterade en massa totalt obegripliga konflikter och tja....ska vi säga som Göteborgarna säger, tjöt, helt i onödan. Det gick mig förbi. Men att skapa konflikter för att bli populär, det känns väl, då som nu, bara gränslöst ointressant?

Det finns en sak man funderar över såhär några månader efter att covid-pandemin börjat lugna sig. Hur gör man för att börja umgås igen? Hur tar man igen två och ett halvt års förlorat umgänge med människor? Går det ens?

Philips Dubai-LED -den perfekta offrgridbelysningen

Av en slump så såg jag en video av youtubern Big Clive på temat Philips Dubai-LED.
Philips har alltså gjort ett exklusivt avtal med just Dubai om att tillverka och sälja ledlamporna för just detta lands marknad. I avtalet ingår att de under fem år inte får säljas på något annat ställe än i Dubai. Det finns lite info om det hela om man läser på New Philips Dubai Lamps Effect on The Professional Lighting Market. Vad är då speciellt med dessa? Jo. De är tillverkade med lite mer kvalitet och genom att FYRDUBBLA mängden små lysdioder (LED) i lampan och stället köra dom på lägre effekt så får man ut lika mycket ljus som en lampa som kör mindre antal dioder men samtidigt på högre effekt. Det blir helt enkelt energieffektivare. Ganska rejält dessutom.

Vad sägs om en lampa som med 3 Watts elektrisk effekt ger ljus som motsvarar en gammaldags 60 Watt glödlampa? Det här är ungefär HALVA energiförbruknignen mot de LED-lampor vi köper i vanliga affärer idag. Och visst. För den som har billig el hemma kanske inte 3W hit eller dit spelar så stor roll. MEN. Eftersom lamporna dessutom blir mindre varma så minskar också slitaget på lampan och den håller längre. Och. Om man befinner sig offgrid så är man tacksam för varenda watt man kan spara!

Det finns egentligen bara två nackdelar. Den första är att...man kan än så länge bara köpa lamporna på plats i Dubai (jag antar att man inte blir dömd för smuggling om man tar med sig ett par lampor därifrån, men exportera eller köpa upp ett stort lager, det är just nu inte möjligt. Då nyheten är från 2018 så antar jag att 2023 ungefär kommer de kanske ut på vanliga marknaden? Den andra är att i sydligare länder så vill man gärna ha kallt ljus (alltså sånt där som drar lite åt kritvitt/blått i färgtonen) medan vi i norden oftast föredrar det lite gulaktigare skenet från äldre glödlampor, eller iaf en färgton som drar åt det gulaktiga hållet när vi väljer led-lampor. Om nån jag känner råkar åka till Dubai och kan ta med sig fem såna här lampor så vore jag superglad. Det vore världens bästa present!

Håll till godo med videon:




Och hur gick det med fotogenkaminen då?


Jag monterade bort den gamla svårstartade Husqvarna Warmwind fotogenkaminen och ersatte med en dieselkamin som inte kräver någon el för att fungera (däremot en skorsten att ansluta till).
Köpte en Ölofen Wamsler OS 4/5 Vario kaschmir/schwarz från den här butiken i Tyskland och priset inklusive frakt från Tyskland blev 4000:-
Jag har också testat att köra den på en blandning av 50% rapsolja och 50% fotogen, men med den blandningen så brinner det visserligen, men det verkar som om det brinner lite för fett så det bildades ganska ordentligt med slagg och tjärliknande sörja på botten efteråt, nog inte så bra. Den exakta blandningen som man ska ha i är "vinterdiesel" eller vanlig disel med en del fotogen (eller för all del lampolja, det är snarlikt fotogen) men den brinner lika bra på ren disel.
Observera att det ska brinna med tydlig blå låga, brinner den med gul låga så är det nått fel. En vanlig spisfläkt på sprider värmen lite extra också.

Husqvarna Warm Wind, fotogenkaminm dieselkamin och bra saker att känna till

Fotogenkamin
Jag köpte ett torp. I torpet ingick en fotogenkamin i form av Husqvarna Warm Wind 2000. Den ger bra värme när man får igång den ca 2.5kW värmeeffekt, och framför allt kan den gå i nästan 20 timmar på lägsta effekten och ge behaglig värme under natten när vedspisen har slocknat (ja den har uttag och är kopplad till skorstenen, självklart ingen rök inomhus) plus, den har också en värmeplatta som är superb för att värma en kastrull med diskvatten, eller värma upp maten på innan man slår på gasolspisen för att snåla lite på gasolen. Men. Den har alltid varit otroligt svår att tända, och, en sak är väldigt tydlig, den funkar ABSOLUT INTE på diesel. (Eller ja, med mycket möda går det att få igång elden på diesel, men det ger ungefär halva värmeeffekten och dessutom misstänker jag att delar av dieseln går rätt ut genom skorstenen helt oförbränt vilket inte är bra, lägg till att diesel bara på några dagars eldande (fem kanske?) skapade nästan en halv centimeter med cementhård slagg som sitter fast i brännkammaren....vilket i sin tur gör den ÄNNU svårare att tända nästa gång. Låt mig uttrycka mig väldigt tydligt. Använd absolut inte diesel i en gammal fotogenkamin, om du gör det, räkna med att den kräver timmar av underhåll efteråt, eller att det är läge att kassera den om du kört veckor på diesel. Det skulle kunna bli ett långt blogginlägg senare om hur man använder just Warm Wind (med fotogen), men en annan gång. Men nu till lite saker som tagit mig rätt mycket letande för att få reda på. Fördelar: Den sitter där den sitter och jag har den redan. Den har en kokplatta. Den ger lite lagom värme länge och kräver ingen el.


Fotogen
Fotogen är en gammal produkt som är på väg att försvinna. Ja, den kanske inte försvinner helt, men den blir så marginell att den blir svår att få tag på eller för DYR för att det ska vara värt att köpa det. Ungefär där är vi nu. Billigaste fotogenen jag hittat i Sverige år 2020 är för ungefär 26 kronor litern. Det är dyrt. Så vad är då Fotogen? Fotogen har en flampunkt på 38 grader dvs den temperatur fotogen behöver ha för att den ska bilda ångor som i sin tur går att tända eld på. (Diesel har en flampunkt på ungefär 60 grader som jämförelse). Det finns bara EN enda produkt som är identisk med fotogen idag och det är flygbränsle i form av det som heter JET A1, detta har exakt samma flampunkt och kokpunkt som fotogen. Tyvärr verkar det vara svårt att köpa om man inte är aktiv medlem i en flygklubb, men priset på ungefär 10:- per liter är billigt. Det går alltså utmärkt att ersätta fotogen med JET A1.

Det finns ett par produkter till som är tillräckligt lika fotogen för att kunna användas i fotogenkamin och det är lampolja (som numera kostar ungefär 30 kronor litern), antagligen är även terpentin (flampunkt 35-50 grader, beror på vem som tillverkat och vad den innehåller) snarlik, men terpentin luktar så hemskt att ingen vettig människa skulle få för sig att använda det i sin fotogenkamin. Det är dags att ersätta fotogenkaminen med något annat. Nu till alternativen.


Tyska oljekaminer
Det finns ett par tillverkare av tyska "oljekaminer", sökordet på tyska är "Ölöfen". Två av de stora tillverkarna är Wamsler och dels Haas + Sohn och de har ett antal av kaminvarianter i sitt sortiment, varav den från Wamsler som heter ÖLOFEN OU ROFAN VARIO verkar vara snarlik Husqvarna Warm Wind, framför allt har den en kokplatta (men den verkar sakna termostaten som Husqvarna har och bara ha två lägen, ett högt och ett lågt?).

Nu till det krångliga då. Vad är en oljekamin. Vad går den på exakt för bränsle? Är det villaolja, diesel eller fotogen? Svaret verkar vara att de är gjorda för att gå på ett bränsle som bara finns i Tyskland och som heter Heizöl (HEL) "extra lätt eldningsolja" dvs olja som är mer lättflyktig än vad villaolja är. Bränslet verkar, om jag tolkar allt rätt, vara en blandning av diesel (villaolja) och fotogen. Kaminerna är iaf relativt billiga, mellan 3-4000 för en helt ny (plus frakt) från Tyskland. Det är överkomligt.

Kan man köra en tysk oljekamin på diesel eller villaolja då? Antagligen säger jag. Men med tillägget, jag vet inte hur snabbt de sotar igen (och eventuellt får samma helvetiska stenhårda koks som min fotogenkamin fick på diesel), eller hur bra de funkar på det. Jag gissar också att det skulle gå att hälla i en flaska lampolja varje gång man fyller tanken med 10 liter bränsle för att få "rätt" blandning. Men säker är jag inte, men det är rimligt att anta. Dock, krångligt att blanda, man vill ju bara tända i kaminen och få det varmt. Och frågan är, vill man köpa något nytt, som kanske inte riktigt är avsett för bruk i Sverige och hålla tummarna? Inte så säkert att det är ett bra val.


Moderna dieselkaminer
En av de absolut bästa i mitt tycke är Wallas dieselkamin. Men till dess nackdel är att den är ganska dyr, över 20 000 kronor. Plus, den kräver fungerande 12-volts batteri för att driva brännaren. En sak som är lite trevlig är att de går att utrusta med SMS-funktion (vill minnas att det kostar ett par ytterligare tusenlappar för att få funktionen, kanske 3-4000?) så att man kan starta kaminen några timmar innan man åker iväg till sitt torp och komma fram till en uppvärmd stuga. Inte dumt. Men lite dyrt. Ett lite billigare alterantiv till Wallas är SAFIRE dieselkamin. Verkar vara ungefär samma möjlighet med tillsats så att den går att fjärrstarta med SMS. Men även denna kräver ett fungerande 12 volts batteri för att kunna köras.


Det enklaste och billigaste alternativet
Det verkar faktiskt vara att skaffa en Eberspächer parkeringsvärmare. Eller på svenska en värmare avsedd för att sitta i båt, husbil eller bil. Den här går också på 12 volt, innehåller ett glödstift, en termostat, en bränslepump samt en fläkt som fläktar ut varm luft. Om man söker på till exempel ebay eller aliexpress på diesel heater så är det ofta varianter på just såna här dieselbrännare man hittar. Nu till det intressanta. Det finns ett hemmabygge (ritningar och dokumentation finns!) som heter Afterburner som är till för att kunna styra de här lite bättre, och den händige kan antagligen utan större problem få SMS-funktionalitet. En sak är dock viktig, kompabiliteten styrs av hur regulatorn till dieselbrännaren ser ut så kika på kompabilitetslistan och jämför. Till exempel den här som är på 5kW värme kan man få med frakt från Tjeckien för strax över tvåtusen kronor, det är billigt. (Fotnot: Jag gissar att alternativen "diesel" är för fordonsmontage och anslutning till vanliga dieseltanken, "gas" är för anslutning till tanken på bensinbil och "Tank 10L" är för att då får man med en tank på 10 liter, för montering i båten eller stugan). Nackelen med den här är väl ett par saker: man vet inte exakt hur bra kvalitet det är, kanske utmärkt, kanske inte så bra, oklart. Det andra är att den kräver också 12 volt. Plus. Köper man en sån här så ska man nog i samma veva passa på och köpa ett par glödspiraler till den, inte säkert att det är standard eller lätt att få tag på några år senare. Sist men inte minst så har den en fläkt som lär surra och låta en del, kan nog vara smart att antingen sätta den utomhus och bara skjuta in varmluften, eller montera i någon slags låda så man får ner ljudet. En sökning på Youtube på disel heater china ger ett antal träffar och man får väl själv bedöma lite om det är ett bra val.

Blandade anteckningar från april 2019

Kikar ibland in på teknikaliteter.se. Sidan handlar om teknik, både nytt och gammalt men undantagslöst mycket läsvärt för den som är bara lite nördig, rekommenderas varmt! Jörgen Städje som driver sidan har bland annat varit journalist på tidningen Ny Teknik.


För ett par år sedan var jag i kontakt med en forskare på Sahlgrenska som sysslade med att analysera luftdata för att mäta luftkvalitet, min fråga var om de hade gjort någon forskning på inomhusluft. Man sover sisådär 8 timmar i sin säng, respektive vistas inomhus största delen av tiden på dygnet, så exponering för partiklar eller ämnen borde vara viktigast att mäta där istället för att mäta utomhus om man ska se vad människor utsätts för i form av föroreningar eller partiklar under dygnets 24 timmar. Det visade sig vara lite mer komplicerat att mäta luftkvalitet inomhus. Allt beror på...hur ofta personen dammsuger och våttorkar, om man har hund eller katt som dammar, om man röker eller använder stearinljus inomhus, eller om man bor på översta eller nedersta våningen, om man nyligen köpt en möbel som släpper ifrån sig ämnen och så vidare. Helt enkelt så gav försöken med mätning av luftkvalitet inomhus alldeles för mycket lösa parametrar för att vara pålitliga. Nu finns iaf sidan luftdata.se med en byggbeskrivning av en enkel mätare för luftkvalitet. På huvudsidan finns även en karta där mätstationerna sitter uppsatta. Projektet är från början tyskt och huvudsidan är luftdaten.info Finns även ett kort reportage om projektet HÄR. Jag tycker det påminner lite om projektet Safecast. Safecast är en Open Source variant av radioaktivitetsmätare med GPS som kan rapportera in position samt strålningsnivå till en central hub och på så sätt kan man få ett tidigt varningssystem om radioaktiva utsläpp skulle ske. En intressant sak i sammanhanget, när härdsmältan i Chernobyl upptäcktes så stoppade man Forsmark kärnkraftverk pga att man upptäckt förhöjda strålningsnivåer utomhus och man misstänkte en läcka. Mer här om den historien.


Jag läser historien om Malmös rockklubb Plan B som försökt driva vidare men som likt Truckstop Alaska här i Göteborg har svårt att klara av att arrangera om inte regler för utskänkningstillstånd lättas upp något för slutet sällskap. Noterar att Truckstop har förärats en egen flashback tråd. Vi får hoppas att det medborgarförslag som lämnats in råder bot på detta.


Noterar att John Seymours klassiska bok om självhushållning går att läsa online i sin helhet. Den har tidigare varit slutsåld men finns i nytryck, kostar dock en slant att köpa, men kan alltså läsas fritt från webben. I samma veva kan nämnas att SLU skriver mycket intressant om odling och svenska grödor.


Vi har för övrigt skaffat en 3D skrivare till ateljén. Det blev en Creality CR10-S PRO efter att ha valt bland många. Det är en rätt rejäl skrivare, men än så länge har jag bara gjort lite testutskrifter. Det handlar lite om att lära sig 3D CAD med för att den ska vara praktisk. Det program man kan använda som hobbyist utan kostnad, men som ändå är professionellt är Fusion 360. Mer om 3D utskrifter och varför det är en riktigt bra grej i något senare blogginlägg. Just ja...en sak. För ungefär varannan person jag nämnt att vi nu har 3D-skrivare kommer spontant med kommentaren "höhö, ska du skriva ut vapen nudå"...för det har de läst nånstans på nätet att man kan göra. Lätt tröttsamt att höra. Förutom att det är illegalt och därmed en rätt korkad grej att göra, så är vapen i plast farligare för den som använder det än någon annan, så det blir ju liksom dubbelt dumt.


En video som bara måste ses, speciellt i tider av fake news och propaganda är Manipulating the YouTube Algorithm - (Part 1/3) Smarter Every Day 213. Det här är lite tekniskt men ändå ganska enkelt och handlar om hur det sker påverkansoperationer via Youtube. Högaktuellt!

Finkultur och fulkultur

Hittade precis bloggen med namnet herrtidningar. Och ja, de så kallade herrtidningarna är definitivt fulkultur. Nu till det intressanta. Det är inte nakenbilder eller porrbilder utan det som finns inscannat i bloggen är istället reportagen från Fib Aktuellt, Aktuell Rapport, Lektyr med flera så kallade herrtidningar. Det som är lite intressant är att då det inte var så höga krav på varken journalistiken eller journalisten så gav det en stor frihet åt den som skrev. Några av de som började på herrtidningarna blev seriösa reportrar senare. Reportagen är ungefär allt som varken kvällstidningar eller dagstidningar kunde skriva om. Ibland ältas det lite kriminallfall, ibland är det hejdlösa reportage, som t. ex det om konstnären som inte kan skapa utan att röka hasch. Alla reportage ger en slags inblick i Sverige från sisådär 1967-1985, ett antal år innan internet fanns. Kort sagt. Det är högt och lågt, men rolig läsning för den som har en stund över.


Tänker också lite på Rosa Mannen och hans kulturgärning som består av en helt fantastisk Youtubekanal med en fantastisk blandning av inspelningar.


Jag noterar också att den episka artikeln Vindsvåningar har blivit ett sätt att leva som nog är det mest hejdlösa jag läst i svensk dagstidningspress någonsin (och dessutom är Dagens Nyheter på nätet:s mest lästa och delade artikel sedan de startade på webben!) har fått en liten bubblare i form av artikeln Välj dina vänner efter plånboken. Tyvärr ligger den första artikeln bakom betalvägg numera, men ja, den är episk och läsbar, den är som sagt stor humor.


Läser också en fin hyllningsartikel till varför Boards Of Canadas skiva Music has the right to children är en av de bästa skivorna från 90-talet.


Annan bra läsning är en artikel som avslöjar babblaren och charlatanen Jordan Peterson. En bekant tyckte att jag skulle verkligen kolla in Peterson och vad han hade att säga, kollade men tyckte att han raljerar mest, det är inga fakta utan bara tyckande. Bekanten sa att han är ändå professor i psykologi. Själv konstaterar jag krasst att Peterson är kanske lite underhållare, men han uttalar sig inom en massa områden som inte är hans egna ämnesområden och då är han precis som vilken privatperson som helst, men folk verkar uppenbarligen tro på honom, trots att det inte handlar om kunskap och forskning utan mer en enstaka persons tyckanden. Det är lite häpnadsväckande, men Jordan Peterson är ett ganska uppenbart tecken på hur lättlurade folk i allmänhet är, och det är rätt enkelt att se rakt igenom hans privata tyckande.


Annan läsning som fick mig att höja ögonbrynen och verkligen säga ahaaaa är artikeln med titeln "Den häpnadsväckande förklaringen till att inga norrmän vill till Finland", det handlar om Finska språket och hur det är uppbyggt och varför vi genom språket och hur språket används har ganska stora kulturella skillnader.


Idag hade jag tänkt ombesiktiga bilen. På förra besiktningen fick den krav på att byta bromsrör, samt att avgasröret läckte luft. Nu åtgärdat (och ja det var rätt dyrt). Tyvärr så var det slut på tider på drop-in besiktningen så jag får helt enkelt göra det vid annat tillfälle, hoppas det går vägen, men bilen går bra! Måste ju avsluta denna bloggpost på temat finkultur och fulkultur med en bild på Benny Hill och Donald Trump!

Banbrytande teknik

På senare tid har jag försökt vara lite mer aktiv på linkedin. Nån beskrev det som facebook fast lite seriösare och för jobbrelaterat ändamål. Grundtanken är bra. (Fast kollar jag på vad många postar så är det lite besvikelse...men men). Så här kommer en text jag skrev på linkedin men som jag inte fick posta pga den blev på tok för lång (whaaat! det normala är ju att ta början och kapa fortsättningen för de som inte klickar, HUR svårt kan det vara?)

Få har kanske hört talas om det lilla företaget Rocket Lab från New Zealand. På engelska talar man om disruptive innovation. Ungefär banbrytande teknik på svenska, något som ändrar på de tekniska och ekonomiska spelreglerna. Totalt. För att för att förklara allt måste vi backa lite. Det finns en oerhörd brist på kommersiella (eller statliga) företag som skjuter upp satelliter. Även om den som vill skjuta upp en satellit är beredd att betala ordentligt för det (kan vara forskning, kan vara privata företag, eller militära ändamål) så är väntelistan lång, att skicka upp något kan ta 5-8 år pga enorm kötid till de aktörer som finns. Det finns också en tendens till miniatyrisering av lasterna, t. ex. CubeSat formatet, en satellit numera behöver inte väga 400 kilo, CubeSat har gränsen 1.4 kilo. Det är precis här Rocket Lab träder in, de kan leverera 150 kg till omloppsbana, ungefär 100 CubeSat på en och samma gång, eller en lite större satellit. Nästan alla andra som levererar saker till rymden har siktet inriktat på större laster, det här är en unik och ganska smal, men eftertraktad nisch. Det slutar inte där. Rocket Lab skriver ut större delen av sina Rutherford(motorn heter så) i en 3D-skrivare för metall. Och vad som är ännu mer unikt är att de driver turbo-pumparna som trycker ut bränslet med hjälp av elektriska motorer (som i sin tur drivs av litiumjonbatterier), både de elektriska motorerna och batterierna är precis samma sort som driver Quadcopters idag, bara ordentligt mycket större varianter. Vad Rocket Lab gör idag är stort. Och om vi kommer ner på jorden lite, jag är helt övertygad att vi i Sverige skulle kunna göra precis samma sak, kompetensen finns här. Vilka är först med på tåget? Och om vi landar igen, så som jag ser det, de som satsar på Rocket Lab om det finns en aktie att satsa på, har gjort ett ganska säkert val.

Skicka upp en egen satellit

För det första. Det kostar ganska mycket att skicka upp en egen satellit. Och pengar är ju lite jobbigt att tänka på, eller? MEN! Det finns en stor skillnad nu (år 2018) och om man jämför med hur det var för 20 år sedan. Skillnaden mellan nu och då är att du som privatperson, eller organisation, kan faktiskt göra det, för 20 år sedan var det inte möjligt om du inte var en statlig institution i ett större land som ägnar sig åt rymdfart. Helt klart en gamechanger. Sedan ett antal år tillbaka så finns ett standardiserat format som kallas för Cubesat. I korta drag så är den satellit man skickar upp då 10 x 10 x 10 cm stor (ja väldigt liten!) och får ha en vikt på max 1.3 kilo. Den får heller inte ha några farliga eller explosiva ämnen i sig (läs raketmotorer typ hydrazine i sig, men i övrigt är allt ok så länge man håller sig inom specifikationerna. Ja och så är vi tillbaka på det där med kostnaden då, vad kostar det? Det finns väl, såvitt jag vet, inte en exakt kostnad, men att skicka upp EN egen cubesat kostar strax över 100 000 svenska kronor, dvs gå ihop 15 motiverade vänner, bygg en egen satellit! För mig är det snarare lite häpnadsväckande att inte fler gjort det än, även om det handlar om ganska stor summa. Men det GÅR att göra, till skillnad från för ett antal år sedan, när det verkligen inte gick. Det finns ganska mycket att säga om HUR man konstruerar, eller vad man ska tänka på, rymden är en extremt hård miljö, både vacum, extrema minusgrader och brutal strålning. De som har resurser nog väljer något som är strålningståligt och beprövat (ofta är de sonder som skickas iväg med över 10 år gamla processorer etc pga de har funkat förut och att något fungerar är oändligt mycket viktigare än att det är senaste tekniken). Är du fortfarande sugen på att skicka upp en egen satellit så se de här två föredragen och fundera lite på hur du ska göra:





Eller NASA:s egen syn på just cubesat:s Undrar mest, vilken blir den första Svenska DIY satelliten i omloppsbana? The game is on.

Skogsfesten 2018

Besökte årets upplaga av skogsfesten. Vädret var fantastiskt. Nära 30 grader varmt, och vattnet i sjön, som tidigare år när man badat där varit riktigt kyligt var snarare runt 25 grader varmt, kanske mer, som en uppvärmd babypool ungefär. Nytt för i år var rätt saftigt med knott och mygg, och mot knotten så hjälper inte MyggA, nått mer ska till, oklart vad.
Skogsfesten är ju lite speciell, dagtid går allt på solel och en stor UPS som gör om till växelström (solel är ju likström). På natten går det på batterier, samt när de tar slut så kör man en dieselgenerator som går på biodiesel. Och som om det inte räckte så sker nästan alla transporter med elbil. Klart imponerande!

Lägger man till ett antal superba spelningar, till exempel Orkan, skön 70-tals rock med lite proggstuk, Kristina Issa band och ett band som hette KÅRP och som körde lite mer discopop (ja, jag räknar med att de är nog aströtta på att bli jämförda med The Knife, men visst bägge gör ju musik med elektronisk bas). Filmade en video från Ladan med KÅRP, håll till godo! (Tillägg: Hela jävla ladan gungade av allt folk som dansade, det var stört omöjligt att hålla stilla trots bildstabilisering i kameran, var tvungen att köra ganska grov bildstabilisering i efterhand vilket gör det sebart, men inte direkt snyggt). Sist men inte minst, vi hade med oss en Mobiba MB-104 tältbastu med panoramafönster. Och med extratillbehöret "Dampf Bomba" som är en kamin kombinerat med ånggenerator ovanpå. Tror nästan att bastun var igång dygnet runt, någon berättade om en morgonbastu vid 07.00 så det var uppenbarligen uppskattat.

En sak är lite sorglig. Dalsland, där Skogsfesten äger rum, är väldigt rikt på mineraler och med stigande priser på metaller så ska det tydligen prospekteras. Ungefär hundra meter under sjön så finns kopparmalm. Börjar man bryta den så är det nog ungefär samma sak som att sjön upphör eller blir förstörd. Samtidigt är det dricksvattentäckt för Bengtsfors kommun, vilket gör det hela ännu mer allvarligt. En annan sak är att markägare har inte riktigt någon slags egen bestämmanderätt även om man äger marken. Plus att det den som bryter malmen betalar tillbaka mindre än en procent av vinsten från det som plockas upp. Det känns inte riktigt rätt kan jag tycka, borde vara läge att ändra lite i bergs och prospekteringslagar. Finns en protestlista att skriva på.

Det finns också en fin film som heter "Fråga någon som ser snäll ut" som handlar om skapandet av 2017 års Skogsfesten, finns att beskåda på vimeo HÄR.

Tillverka konstläder av Volgasvamp

Nån gång i högstadiet fick jag ett "skott" på en mystisk svamp som kallades för Volgasvamp. Svampen bodde i en stor glasburk och man matade den med en blandning av te och socker, och efter några dagar så blev det en syrlig dryck, med lite (ja det bör väl ha varit sisådär 0.8% eller så) alkohol i. Minnet av svampen som mest såg ut som en slags rund manet som simmade omkring glömmer jag inte. För en gångs skull så har wikipedia en vettig artikel om Volgavamp eller "Kombucha" som några verkar kalla den för. För det första är det ingen svamp, det är en samling av flera olika bakterier och jästsvampar som bara råkar se ut precis som en manet (minus tentaklerna då, för det är liksom bara en stor geleaktig skiva). Vill minnas att det smakade rätt gott, men att det var ganska mycket pyssel med att ta upp och skölja rent och så vidare mellan de olika satserna. Varför tänker jag då på allt detta? Jo för att några påhittiga människor använder volgasvampen för att i sin tur tillverka en slags konstläder med hjälp av den massa som bildas efter jäsningen. Visas i följande video:





Ett kort tag tror jag även vi hade Kefirsvamp hemma. Man lade den i mjölk och ut kom det kefir. Vilket väl är lite otur för jag gillar inte smaken på kefir, det smakar liksom jäst eller något som iaf inte är kompatibelt med mina smaklökar för hur en yoghurt (jaja...en likande då) ska smaka. En sak var lite intressant med kefirsvampen, den kunde man tvätta av och frysa in tills nästa gång man ville göra en sats. Från det ena till det andra, en läsvärd artikel om Nicolas Negroponte och projektet One laptop per child som väl snart har fyllt lite mer än femton år som projekt.

Videoredigering och tvätta utan tvättmedel

Gratis videoredigering

För ett tag sedan efterfrågade en vän tips på gratis videoredigeringsprogram. För de som kör Windows finns ju sedan tidigare Windows moive maker, men sedan Windows 10 kom är det en separat komponent. Techradar har en bra sammanställning av olika fria alternativ för videoredigering. Jag fick också tips på Davinci Resolve som egentligen är ett program för videograding dvs färgsättning, men även fungerar för att redigera video, jag har inte hunnit med att testa det än. Davinci Resolve fungerar även för OSX. Funderar på om nån av programmen klarar av att bildstabilisera? Misstänker att de kanske inte gör det. Märker att även om man har bildstabilisering i kameran så vill man kunna minska lite i ryckigheten när man filmar på frihand. Skillnaden på stabiliserad bild och en som rycker hit och dit är som natt och dag. Eller som klant och lite mer proffsigt. Har faktiskt filmat några saker med mobilen, och stabiliserat innan jag laddar upp på youtube, och det blir markant bättre. (Youtube i sin tur har en funktion för att fixa det men jag vet inte hur bra det är, framför allt kan man nog inte ställa några parametrar på HUR mycket bildstabilisering man vill ha).


Tvätta utan tvättmedel

Det finns en pågående crowdfundingkampanj på indiegogo för en produkt som heter Sonic Soak. Det är en ultraljudstvätt som tillåter att man tvättar små tvättmängder med bara ultraljud. Kanske är en praktisk grej när man reser? Dock kostar den en slant. Uppmärksamheten på 70-talet blev stor när Björn Gillberg visade att man kunde tvätta i Prädd gräddersättning, men det är väl bara ett bevis på att man inte måste ha tvättmedel. Läser också att det pågår ett försök i Nydala där man tvättar tvätten utan tvättmedel. Det låter kanske konstigt, men det hela bygger på att man tvättar i avjoniserat vatten (avjoniserat är ungefär som destilerat vatten, det innehåller bara vatten, inget annat, lite annan teknik för att framställa det). Det blir för övrigt hyggligt rent av bara vanligt vatten också... Kanske är kombinationen av avjoniserat vatten och ultraljudstvätt det man vill ha om man vill ha ultrarena strumpor?

Noterar med glädje att Stefan Karlssons Museum För Dålig Konst fortsätter ha utställningar även 2018. När konsten blir för pretantiös kan det behövas ett friskt alternativ. Citerar "Jag ställer ut bra konstnärer som gör dålig konst eller tvärtom"


Bilderna är tagna under ett besök på Pilane skulpturpark i somras.

Januarifunderingar

Nu i januari så funderar jag över 2017. Tre vänner valde att inte leva vidare. Jens, Marcus, Randi. Det blev tomt utan er. Ni saknas. Närmast mig var Jens. När jag separerade från min sambo, och var helt ny på jobbet så var han den som plockade upp mig, vi umgicks som ler och långhalm under några år, gjorde musik, startade skivbolag, reste. Som sagt. Tomt. Jag tänkte att 2018 måste bli bättre men tyvärr så började året med att jag fick veta att Jonna gått bort. Vi sågs några dagar innan jul, drack en öl och pratade. Livet kan ta slut så väldigt fort, och oväntat. Jag avgav inga nyårslöften, men i mina tankar finns tanken på att man kan inte vänta på saker eller på människor, plötsligt är det för sent, och det kan vara mer plötsligt än man någonsin trodde. Jag hoppas 2018 fortsätter bättre än såhär. Det måste fortsätta bättre. Här är en bild på Jens, han ser ut att fundera. Det borde du som läser det här göra också. Det blir ingen längre text än såhär. En eftertanke. Ta vara på livet, allt kan gå så fort. Så galet fort.

Skriva en roman

Ska du inte skriva en roman? Frågade en vän för någon dag sedan. Det tror jag inte att jag ska. Möjligen blir det en novellsamling någon gång. Kanske. Men. Jag är lite fascinerad över att så många verkar tycka att det är fantastiskt att skriva en roman. Det är det inte. Helt ärligt. Vem som helst kan skriva en roman! Det är inte direkt svårt. Att skriva en läsvärd, eller rent utav BRA roman, det är däremot svårt. Jämför med att cykla. Om du tränar tillräckligt bra så klarar du vätternrundan oavsett om du är 20 eller 70 år, men för att komma med på prispallen, då krävs det att du är riktigt bra och kanske har lite tur rent utav.
Tänkte att om du som läser det här är sugen på att skriva en roman så ska jag ge dig tips som funkar.

1. Läs!
Du kan inte skriva om du inte har läst mycket. Du måste inte läsa bara nobelpristagare, men utan att läsa många böcker av olika sort kan du inte heller skriva.

2. Intryck
Skaffa dig intryck och erfarenheter. Träffa människor och få intryck av dem, res, vandra, gör saker, se filmer, gå på konstutställningar eller på fotbollsmatcher, allt som skaffar intryck och erfarenheter är bra.

3. Skapandeprocessen
Först av allt. Det vanligaste felet är att förväxla den kreativa skapandeprocessen när man skriver med processen som kommer efter; den kritiska och granskande processen. Om du sitter och skriver och är kritisk samtidigt så hamnar du i konflikt med dig själv. Då blir det inget skrivet, eller så sitter du och grubblar istället för att skriva. När du skriver så ska du låta det flöda. Tänk inte så mycket, låt det flöda på. Och har du tur så hamnar du i ett riktigt flow och sidorna nästan kommer av sig självt. Eller åtminstone känns det så. Tillåt dig själv att skriva "dåligt", tänk på en kran som just öppnats, låt det flöda och rinna på, börjar du titta på flödet eller analysera eller fundera, då stannar flödet direkt. Gör inte det. Det låser sig och du lyckas inte skriva.

4. Skrivprocessen
Om man är generell så finns två sorters arbetssätt för att skriva en roman. Det första arbetssättet är att praktisera författararbetstid. Det innebär att du avsätter ett par timmar varje dag för att skriva och då sitter du bokstavligen på din stol vid det skrivbord du har valt i t. ex. 3 timmar, varje dag. Det är inte så kul att sitta på en träig stol i tre timmar, förhoppningsvis är det roligare att skriva något än att bara sitta där. Det är TOTALT förbjudet att ägna sig åt mobiltelefonen, chatt på internet, lyssna på musik, eller vad som nu lockar. Avviker du från din författartid så blir det ingen roman. Got it?

Det andra arbetssättet är att du sätter ett mål för hur många sidor du ska ha skrivit per dag. Säg att du bestämmer dig för att skriva fem sidor per dag. Då måste du också skriva fem sidor per dag (åter igen, det är fullt tillåtet att skriva fem sidor med ren dynga), men du måste skriva fem sidor om dagen. Om du råkar hamna i inspiration en viss dag och skriver 17 sidor istället för fem så innebär det fortfarande att nästa dag ska du skriva fem sidor. Du måste ta dig framåt och en lyckad gårdag innebär inte att du är ledig, du har samma krav på dig själv som dagen innan. Fem sidor. Skriv de fem sidorna!

5. Granska
Granskande av det du har skrivit är viktigt. Detta är något helt annat än att skapa och skriva. Granska. Läs gärna upp det högt för dig själv. Låter det bra? Eller känns det fel? Ändra. Välj ut några få vänner, inte för många, som får läsa det du har skrivit. Fundera och reflektera, gör ändringar om du känner att det behövs. Ibland kan det vara bra att låta det gå en tid mellan skrivande och granskande, kanske flera veckor eller rent utav månader. Att låta material vila och mogna (eller ruttna!) är bra.

6. Inspiration
Det här är en myt som måste dödas med stora slaktyxan. Undvik inspiration till varje pris. Inspiration är en myt som hindrar skrivande eller skapande. Eller mer specifikt. Låt bli att vänta på inspiration om du vill skriva en roman. Väntar du på inspiration så kommer du att tillbringa ett halvt liv med att vänta på något som inte kommer. Skriv ändå. Det är roligt att skriva. Helt plötsligt känner du dig väldigt inspirerad samtidigt som du skriver. Genom skrivandet blir du inspirerad. I övrigt, undvik inspiration, det får dig att producera mindre, det är falskt eller rent utav dåligt.

Tidskriften Skriva har lite tips på temat så lyckas du med din roman, och visst, bra tips, men de flesta är så självklara att du känner redan till dem om du ens funderat på att skriva en roman.


Så. Skriv den där romanen då. Alla kan göra det. Du kan också. Svårt är det inte. Du måste däremot ge det tiden det tar i nått år eller två. Det tar tid att skriva, det är en långsam process, väldigt mycket långsammare än att skriva blogginlägg.


Bilderna kommer från ett övergivet tåg i Istvantelek övergiven (fast delvis aktiv) bangård en bit utanför Budapest. Besökte den i somras men det var tyvärr inte tillåtet att gå in i den stora rangerbangårdsbyggnaden där de gamla sovjetiska tågen står pga taket håller på och rasar in och de vill inte ansvara för andra personers säkerhet, man får nog söka tillstånd i föreväg nästa gång.

Lollipopfestivalen i Lida friluftsområde 1998

Först av allt. Rubriken ljuger. För, efter att ha hetat Lollipop-festivalen under flera år så bytte den namn och hette nått annat, enligt notis i DN hette den Fanclub (fast enligt notis i Aftonbladet så hette den Lollipop 98). Kom att prata om festivalen i fråga med en bekant och så var vi inte ense om när den var, men då var det utrett. Minns en helt fantastisk spelning med Atari Teenage Riot. Det hela ägde rum på en inomhusscen som var alldeles för liten, solen stekte på och det kändes som om det var 40 grader varmt i tältet som scenen var i. Resultatet var att en av medlemmarna i bandet tuppade av på scen. Han kvicknade till efter nån minut eller två och lite vatten och fortsatte spela nästan som om inget hänt. Hm, apropå denna festival så undrar jag om Håkan Hellström lyckades spela i två band på festivalen eller bara ett? Har för mig att han spelade med Honey is Cool då (fast tittar man på 1998 års banduppsättning av Broder Daniel så spelade Håkan även med dem som också spelade på samma festival), får fråga om jag kommer ihåg. Tänkte att jag skulle lagt in några fotografier, men har för mig att jag hade paus i fotograferandet. Eller hum, var jag kanske ackrediterad och jobbade som fotograf åt nån tidning, och lämnade iväg bilderna helt enkelt? Minns ej, men hittar heller inga bilder i arkivet. Någon har lagt upp lite bilder från föregående års lollipop festival iaf.


Det händer att folk frågar hur det går med Gårda. Det finns en fin artikel med reportage i Göteborg Direkt om Gårda. Ganska nyligen var jag också på släppfest (jodå boken släpptes faktiskt från lite höjd, vi är ju i Göteborg!) på remfabriken för Boken om Gårda -försvunnen arbetarstadsdel (Roger Andersson: Boken om Gårda – försvunnen arbetarstadsdel, ISBN 978-91-87171-17-8). Författaren har i princip fått med vartenda hus som funnits i Gårda, det är spännande läsning, superfin bok. Bilden är tagen av Kjell Wikander och lånad från ascript förlag där man också kan beställa boken. (Åter igen, ingen kamera med mig, kom direkt från jobbet).

Eboksläsare
Jag har för övrigt skaffat e-boksläsare. Valet föll på en Kobo Aura One. Förutom att den är vattentät (vad man nu ska med det till, touch-skärm funkar rent ut sagt kasst i badet...) så har den lite mer än en månads batteritid plus går att låna e-böcker från biblioteket med. Kobo har andra bra och billigare modeller också ska sägas. (Fattar jag det rätt så är konkurrenten Kindle knuten till web-butiken Amazon och klarar inte att låna eböcker från biblioteket, så det är ju rätt ointressant). Bibliotek använder ett format som heter Epub. Ska du skaffa eboksläsare, se till att den har stöd för formatet Epub, annars kan du inte låna böcker från biblioteket. Två tips på programvaror som är bra att ha om man har ebokläsare är Calibre som hjälper en att hålla ordning på eböckerna (det går in kanske ett tusental i en enda eboksläsare!) och så apprenticeharper DdrmTools som är till för att ta bort DRM. (Den senare är jag lite osäker på hur juridiken kring är, men att plocka bort kopieringsskyddet för böcker man köpt borde väl vara samma sak som att framställa kopia för enskilt bruk antar jag. Typ som att göra mp3 av en cd man faktiskt äger. Att fildela dem vind för våg däremot, det får man inte göra, men det är en annan sak). Apropå det. Om man köpt ett antal elektroniska böcker, och hårddisken rasar pga att man inte gjort backup, har man förlorat dem då? Det finns också tusental e-böcker att ladda ner helt gratis från projekt Gutenberg. Projektet som startade i början av 2000-talet har som idé att digitalisera och offentliggöra böcker där upphovsrätten har gått ut.


Läs Definitive data on what poor people buy when they’re just given cash, intressant läsning. Kommer att tänka på att Finland just nu har ett pågående experiment med medborgarlön. Jag vet inte om medborgarlön är bra eller dåligt, men intressant experiment iaf. Det kan väl knappast undgå någon att ganska många jobb kommer att automatiseras och det är inte säkert att de ersätts av andra arbeten. De mest uppenbara är kanske jobben som rör trafik, dvs taxi, eller lastbilar. Vi har redan självkörande bilar, det är inte långt kvar tills det är en självklar inbyggd feature på alla nyinköpta bilar. Medborgarlön skulle kunna vara ett sätt att undvika samhällskaos.

De vita gurkorna i Norrköping

Precis efter att ha läst den fantastiska historien om Fribergs gurkor så dyker det upp ett minne, som kanske inte är sådär nära relaterat förutom temat gurkor då. Hur som helst. Min farmor, Karin Almered, som bodde större delen av sitt liv i röda stan, på Bergslagsgatan i Norrköping, en arbetarstadsdel med så kallade egnahems bostäder. Min farmors far, var skomakare och hans skomakarverkstad fanns kvar precis bredvid. Min farmor använde huset som vävstuga, mina finaste trasmattor är vävda där.

Jag minns att en sak som nästan alltid fanns till bords som pålägg och det var inlagda saltgurkor. Förutom att det var väldigt gott så minns jag också att gurkorna var inte alls gröna, utan de var snarare vita. Just då, som barn, så tyckte jag att det var lite annorlunda, jag tror inte jag hade sett vanliga små inläggningsgurkor som var just sådär vita, det var ovanligt. Det intressanta är att såhär många år senare, letar jag efter inläggningsgurka i butiker i Göteborg så det det gröna gurkor som finns. Inga vita. Och vore det inte för att för ett par år sedan så (jag har tyvärr inte länkreferens kvar, och googling ger inte vad jag letar efter, jag förstår att läsare kan vara skeptiska, men jag HAR läst det!) såg jag en artikel som handlade om att det fanns ett slags "krig" mellan gurkodlare i just trakterna av Norrköping och Linköping om vem som kunde få fram de vitaste gurkorna. Det var också så att de som lyckats med att få fram vita gurkor var VÄLDIGT noga med att behålla sina egna fröer till nästa år och inte gärna skänka bort dem till någon annan, så som en väl förvarad hemlighet. Det är lite så att man undrar, är det fortfarande en östgötsk hemlighet hur man får fram de där vita gurkorna?

Bilden är lånad från impecta fröer, som förutom att ha ett fantastiskt utbud av fröer har den enda bild av vita gurkor som jag hittat på nätet. Visst är det ändå lite underligt, jag tror det är så många, typ sisådär 100 000 personer som känner till det hela, men antagligen är det något så självklart att ingen har ens funderat på att skriva något på nätet på temat.

Påskfirande i Dalsland

Visst är det lite så att det man är uppväxt med det tar man som självklart? Jag är uppväxt i Dalsland. Där är påsken något speciellt som firas extra mycket, och, som jag har förstått såhär i efterhand, på ett speciellt sätt. En lite intressant sak är att påskbrasor hade nästan alla, men få hade nån slags brasa på valborg. Hur går då ett Dalslänskt påskfirande till?


Först av allt så måste man ha påskbrev. De flesta undrar nog, vad katten är ett påskbrev? Ett påskbrev är ett brev som från början är ett A4 men med en teckning på påsktema (kycklingar, ägg, påskfjädrar, etc) och därefter vikt till en trekant. Förutom att påskbrevet ska vara trekantigt så ska det innehålla lite godis (ja inte jättemycket, men vad som nu får plats i densamma). Själva påsk:andet går till på följande sätt: Man klär ut sig till påskkärring.

En sak är kanske lite intressant att inflika, den som är påskkärring, det är inte könsrelaterat utan helt skiljt från kön, något man bara gör.

Men. Det man gör när man "påskar". Då har man sina påskbrev, de trekantiga, med teckning, fyllda av lite godis. Och så besöker man folk, man öppnar (sliter upp ytterdörren) kastar in sitt påskbrev med full kraft och skriker samtidigt "GLAD PÅSK". Om ens påskbrev råkar dunsa i en vägg, eller nått mer, är det en bonus, det ska höras, det är lite av poängen. Sedan finns det ett gensvar också, och, det handlar om att kommer det nån och påskar hos en, då ska man ta fast dem! Och om man har varit och påskat hos nån och blir fasttagen så är det lite pinsamt eller nedslående.


Ja, så trodde jag att ALLA firade påsk och att det var något självklart, ända tills jag lämnade Dalsland.

Såhär i efterhand inser jag att jag var med om något exklusivt och väldigt fint!


Jag gillar min vän Marcus (självklart Dalslänning!) som tar det där med påskfirande med både humor och allvar, och han började sin påskledighet med att skicka den här bilden till sina kollegor:

Finfint.


GLAD PÅSK PÅ ER!

Köpa konst på loppmarknad

Om man tittar på loppmarknader och speciellt på tavlor som finns där så är det lätt att drunkna i bilder på gråtande barn, trista landskap eller inramade affischer. Det finns ganska mycket som är rent ut sagt inget vidare. Och så ibland så hittar man de där guldkornen. Och, nej, jag tror inte de betingar något större ekonomiskt värde, men de är fina att titta på. Jag tänker att när man köper konst på loppis ingår det lite i konceptet att det inte är sådant som går på Bukowskis som säljs där.

Först av allt, en textiltavla med lite mönster, får lite 60-tals känsla över den, konstnär okänd (hur söker man ens på textilkonst på nätet?). Men jag gillar den.

Andra jag köpte var ett par trevliga träd, gjorda i korsstygn. Trevlig på nått sätt, inte sett nått liknande förut och just tekniken med korsstygn liknar så mycket gamla 8-bitars datorers bitmapgrafik, lite pixelreat på ett snyggt sätt.

Den tredje tavlan jag köpte har en namnteckning på sig. Harry Lindahl var självlärd målare och har förutom måleriet bland annat varit till sjöss och varit pingstpastor, mer om Lindahl på ett av barnbarnens sida. Det jag gillar är framför allt hur molnen och ljuset framträder. Det syns att det är någon som är van att måla som gjort tavlan.

Sist men inte minst, och apropå något helt annat, läs SSD reliability in the real world: Google's experience. Det verkar som om det inte är användande av SSD som får dem att ruttna, utan de verkar få bitröta lite av sig själva med stigande ålder.

Nya projekt

Ett par bekanta håller på med spännande nya projekt. The Nomad Inn är ett projekt initerat av gapactors och det är ett smart sätt att för den som driver projekt, eller kanske startat ett företag att få möjlighet till arbetsyta utan att behöva hyra en helt egen lokal.

Från deras sida: "Vakanser på hyresmarknaden är svåra att komma ifrån och därför står prima lokaler tomma i perioder. Samtidigt blir det allt trängre i Göteborg, många aktörer kan inte betala full marknadshyra eller har inte möjlighet att binda upp sig på treåriga kontrakt. Dessutom förändras sättet vi arbetar på. Fler arbetar i projekt, har sin egen utrustning men saknar i stället ett socialt sammanhang, arbetsro, en plats där man kan skapa en arbetsrutin eller möjligheten att hålla ett möte. Tanken är att The Nomad Inn är en organisation som kontinuerligt nyttjar olika vakanta lokaler för sin verksamhet och erbjuder billiga arbets- och mötesplatser för kortare eller längre tid." Smart!

Min bekant Johan har under många år arbetat på flyttfirma i Göteborg, men bestämde sig för att starta eget. Precis nu så finns Gårda Flyttexpress. Jag frågade om de hjälper till att flytta även pianon, och det gör de! Lägger man sedan till att de har bra priser också, det gör ju inte saken sämre.
Och om det nu ska flyttas (ihop?) så måste jag slå ett slag för bröllopsfotografen Mattias Andersson som dessutom råkar vara kollega till mig, men jobbar varenda helg som just bröllopsfotograf.

För några veckor sedan hölls Chaos computer clubs årliga konferens 32c3, ganska många av föredragen går att lyssna på efteråt. Bland de föredrag jag har lyssnat på och gillade bäst var dels föredraget som handlar om hur man enklast bygger kubsatelliter, och vad man ska tänka på när man konstruerar dem. Även Makezine har en artikel om hur man konstruerar för prylar som ska vistas i rymden. Annat intressant föredrag var Ten years after ‚We Lost The War‘, temat är framtiden, demokrati och vad som kanske kan hända. En intressant sak är att de tar upp problemet med vad som händer när folk börjar tro på för tokiga saker, som till exempel Chemtrails, eller andra märkliga konspirationsteorier och att det i förlängningen är ett hot mot demokratin.
Jag är lite sugen på att läsa Joris Luyendijk "Simma med hajar, en resa mot finansvärldens innnersta", den tar upp de ekonomiska händelserna 2008 och bygger på djupintervjuer av folk som arbetat inom bank eller finansvärlden. Blir det riktig kris (hoppas inte!) så kan man iaf se dokumentär på Svtplay med temat brittiska preppers, till skillnad från amerikanska dito så är de brittiska lite mer jordnära.

I veckan som var så dog David Bowie. Vad många kanske inte visste var att han läste mycket böcker. The Telegraph har en lista på 100 böcker han tyckte var ett måste att läsa.

Nån färgblind person har målat en stor Gaislogga på korsvägen. Dock inte i grönsvart, utan i blått. Nått är fel.

Halm lera tegel

På primitivetechnology kan man få en grundkurs i hur man tillverkar egna tegelpannor och bränner dom i en egentillverkad ganska enkel ugn. Temat är hur man bygger utan att ha tillgång till något alls. Notera hur videon börjar med att det tillverkas en stenyxa. Sedan görs det upp eld, genom att gnugga pinnar mot varandra. Byggprojektet är inte riktigt klart än, men snart. Jag undrar varför de krossar tegel och blandar i den nya leran, för att få det hållfastare eller mer eldtåligt på något sätt? Videon är också klippt så att allt ska gå snabbt, det är på ett sätt väldigt pedagogiskt och det blir aldrig trist. Men någonstans undrar jag om de inte gör några misstag? Typ bränner några av tegelpannorna för hårt så att de spricker eller så? Det är nyttigt att lära av sina misstag.





Jag har tidigare skrivit om några bekanta som har byggt ett halmhus. Det intressanta med halm som byggnadsmaterial är att det är billigt. Jag har för mig att i reda pengar kostade deras tvåvåningshus straxt under 200 000 att bygga. Men nackdelen är att det är arbetsintensivt. Det är få som bygger ett hus på ett år, bygget tar ofta många år för att bli klara. Att bygga med halm är en gammal teknik som har använts länge men som börjar komma tillbaka. Halm är i mångt och mycket en restprodukt och därför billigt. Undrar om det går att bygga med såna där moderna stora runda halmbalar? Misstänker att det blir svårt. Här är iaf en bra introduktion till byggande med halmbalar på youtube.

Ciderbryggning igen

För ett tag sedan skrev jag om hur man brygger egen ekologisk äppelcider. Nu är det nyligen satt en ny sats cider med fådda äpplen. Jag inser att jag borde komplettera det hela med ett par saker samt svar på några frågor jag fått.

När man brygger på enbart äpplen så är jästnärsalt ett absolut måste. Äpplen innehåller väldigt lite näringsämnen för jästen och utan jästnärsalt så finns risken att det jäser väldigt dåligt eller att bakterier tar över och det hela blir i princip odrickbart.

-Vilka äpplen ska man använda?
Det verkar bli bäst om man blandar olika äppelsorter. Det är kanske inte så märkligt, de som gör vin blandar ju olika druvsorter när de gör vin. Det går att göra cider även på riktigt sura vildäpplen, men det kan bli lite väl kärv och syrlig smak. Jag uppskattar det till att man ska försöka ha iaf hälften av andra vanliga äpplen. En gång provade jag att göra på en vild äppelsort som hade den märkliga egenskapen att äpplena luktade knappt något, resultatet blev därefter, lite fattig smak. Jag vet inte om det är ett måste, men jag brukar ta bort kärnhuset. Kärnor är lite beska, men det kanske är en smakfeature att ha i dem med? Otestat. Någon som provat?

-Vilken jäst ska man använda?
Jag har ärligt talat inte märkt nån större skillnad. Använd helst inte jäst avsedd för bröd (det går, men den självdör vid ganska låg alkoholprocent, risk finns att man får en evighetslång jäsning som liksom aldrig tar slut). Champagne-jäst, vinjäst, öljäst eller ciderjäst går bra. En bra sak kan vara att starta jästen genom att blanda den med lite socker och vatten någon dag innan eller två så att den är igång när man häller i bryggden. Den här gången använde jag torrjäst mangrovejacks craft series yeast M02 Cider som är avsedd för cider och som köptes på samma butik som jag köpte jästnärsaltet.

-Behöver man ha i vinsyra?
Om man inte har några syrliga äppelsorter i, så kan man ha i lite vinsyra för att göra det hela lite syrligare. Men det är inget måste.

-Hur starkt blir det?
Så starkt som man bestämmer att det ska bli. Äpplen innehåller lite socker, men inte så mycket. En ungefärlig uträkning brukar vara att 17 gram socker till en liter ger ungefär 1 procent alkohol om det jäser ut. Dvs. ska du göra tio liter och vill ha 5% alkoholhalt får du ta 17 x 5 x 10 = 850 gram socker. Det här är en ungefärlig uträkning, vill man vara exakt så ska man mäta.

-När är det klart?
När hastigheten på jäsningen stannar av så börjar det bli klart för att tappa på flaska (vill man ha lite kolsyra så tillsätter man lite (med stark betoning på lite, annars får man cider i taket när man öppnar flaskan) socker upplöst i vatten på botten av varje flaska med). Jag skulle säga att allt som allt så kanske två månader.

Magnuseffekten på flygplan

För ganska länge sedan så hörde jag talas om flettner rotor och att man faktiskt har byggt skepp med roterande cylindrar istället för segel. De första Flettner-fartygen byggdes ungefär samtidigt som man fick motoriserade segelfartyg. Det hela bygger på något som kallas för Magnus effekten. Det ser rätt udda ut. Letade lite på nätet och hittar då både en väldigt pedagogisk video med en basketboll som visar effekten, och några som dessutom byggt modellflygplan med rotorer istället för vingar. Sist men inte minst Jost Seifert Micro Air Vehicle lifted by a Magnus Rotor A Proof of Concept byggbeskrivning med teori. Frågan är nu, kan man bygga en helikopter, där vingarna består av roterande rotorer istället för vingar? Antagligen. Och roterar vingarna av sig själva eller måste man ha en motor som driver dem för att få god effekt? Jag förmodar också att det hela är ganska ineffektivt sätt, annars skulle det förekomma oftare i konstruktioner. Det finns ett futuristiskt projekt kallat iCar för att bygga en kompakt, flygande bil. Det får nog betraktas lite som kuriosa förmodar jag.
Apropå flygande ting, det finns visst svenskar som bygger egna raketer (se video på sidan). Och äntligen har någon byggt en egen multikopter (med inte mindre än 54 stycken modell-hobby-motorer!) som kan lyfta en människa. Det ser bokstavligen totalt livsfarligt ut, men underhållande.