Geigerfestival 2008

Vaknade upp i morse med huvudet fullständigt sprängfullt av idéer. Jag vet inte om alla håller med, men när det gäller kreativitet så funkar det iaf för mig så att mycket input ger mer output. Inte riktigt inspiration, utan något närbesläktat. Jag önskar jag kunde skriva en rad om allt på Geiger festivalen 2008 som var bra, men den texten skulle bli aldeles för lång! Så i korta drag. Jag gillade Katarina Widell, för att det var en skön blandning av 1600-tals barockmusik och modernare tongångar i nånslags ohelig alians (några av styckena var nog helt klassiska men det mer experimentella gillade jag bäst). Fredric Bergström kombinderade nyckelharpa och ett 40-tal inspelade nyckelharpor styrda via MAX och i sin tur via sin iPhone. Makalöst skönt drome-aktigt ljud, malande och väldigt bra.

Lasse Marhaug levererade en otroligt bra konsert med ren noise. Och, det var DEFINITIVT INTE "press play on tape" utan det var live, och det var ett otroligt ös som slutade med att laptopen flög ner i golvet, men konserten fortsatte ändå en stund till med Lasse ståendes halvvägs uppe på bordet. Det här ska inte bara höras. Det ska upplevas!! Skiiiitbra!

Gudrun Gut spretade ganska ordentligt i sitt set. Ibland gränsade konseten till snudd på spokenword, ibland glider det över åt elektro/tech-hållet till. Det är märkligt att det är första gången hon spelar i Sverige. Jag tror det blir fler gånger.

Sten Hansson var också bra. Ljudkonst, eller ord-ljud-konst är kanske den äldre formen av spoken word. Jag missade själv hans längre preformance på fredagen. Men lördagens dito bjöd på en dikt, som till början är väldigt konstig och som för varje vers som läses förrändas så att orden försvinner och till sist finns bara nonsensord kvar. Finns en slags dadaistisk touch i det hela. Och, roligast var väl en person jag pratade med som kom in nånstans i slutet på det hela och sa "jaaa...asså...jag fattade ingenting...jag hörde inte vad han sa alls". Men det var ju hela poängen. Det var inga ord kvar i slutet!

Avslutningen med JS666, Akahiljane och DJ Laiha Läski (FI) var fullständigt lysande. En orgie i hårdrock, breakcore, finsk tango, och mitt upp i allt detta en version av Dire Straits "Brothers in arms" som smygande blev hårdare och hårdare och HÅRDARE. Musikalistk begåvat, och förutom att det var bra så var det så otroligt jäkla roligt!

Norbergfestival

Årets Norbergfestival var toppen! Till att börja med så hade scenerna ett helt fantastiskt bra ljud tack vare ett samarbete med Funktion One och Benum. Att höra elektronisk Dub i en ljudanläggning som spelar frekvenser ner till 14 Hz är en otroligt skön upplevelse. (Nej, den så kallade Bruna frekvensen är bara en myt!) En fördel till; med bra ljud behöver man heller inte spela lika högt för att få samma ljudupplevelse. När det gäller akterna så har jag svårt att plocka ut en enskild akt att exemplifiera den bästa konserten. Kan nämna något iaf. Översta bilden i bloggen föreställer Niklas i NODE och är tagen av Mattias Rickardsson. Fler av hans Norbergfestivalbilder finns här. Bild två är en bild på Kraftverket och tältet där man tog en öl eller åt mat. Och när jag fick se den gigantiska backdropen med en TB-303 utanför Camp 303 så var jag tvungen att ta en bild på mig själv rattandes på den. Jag tror inte ens Roland hade så stora reklambilder när den tillverkades på tidigt 80-tal. Det här är avancerad form av maskinkult!
Camp 303 är ju en scen knuten till SAS -Svenska analogsympatisörer och det ordnades även ett litet möte med möjlighet att prova på synthar man aldrig sett förut. Modularen på bilden är byggd av Jon Nensén (ryket säger att han bygger lika mycket som hela SAS-tillsammans!). Snygg och lät bra. Jag provade en Cwejman.
Utanpå Mimer kunde man prova på lasergrafitti och jag tror inte nån har sett texten GAIS i 30 meters storlek förut. Men man kunde ju rita andra krummelurer också. Otroligt fräck form av gatukonst att kunna måla med laser på stora byggnader! Så det som ser ut som om nån har ritat i bilden är på riktigt och inte photoshoppat.
Kent Tankred ser med det där motljuset och skägget ut lite som en profet och jag gillade hans noise-aktiga framträdande. (Jag är fortfarande besviken på att jag missade Guds söner när de spelade för några år sedan, det hade jag velat se).
Nästa år är det 10 års jubileum för Norbergfestivalen. Jag funderar på att fråga Aphex Twin om han vill komma. En kort och väldigt bra beskrivande text om Norbergfestivalen finns att läsa här.

På hemvägen råkade vi ut för en tromb. Finns en artikel i tidningen om händelsen. Det var iaf otroligt mäktigt. Och träd föll över vägen, så vi kom inte vidare. Vi vände, tog en annan väg, bara för att konstatera att även den vägen var blockerad av träd. Filmade en snutt med kameran:

Rosa regn

Nånstans mitt i natten på Kampetorp så fick jag höra den finaste cover på Purple Rain jag hört hittils. På svenska; Rosa regn. Fick med några minuter av den på video. Förresten, är purple rain nån udda variant av golden shower? Eller vad åsyftas i orginallåten?
På scenerna stod många bra band bland annat Lilla Björn och Lyxbabian (ett sånt oslagbart bandnamn!) samt Dubango med sina tangotoner. Kampetorpfestivalen var lika intim som förra året, och banden överraskar. Och med en hudralapp i inträde så får den som inte betalade skämmas lite för sig. Pannkaksvagnen måste hyllas lite extra, att kunna köpa pannkaka, avec, nybryggt kaffe och få en cigarill till, det är inte vad man väntar sig ute i skogen. Tack för i år alla som jobbade med festivalen!

Själv drar jag snart till NORBERGFESTIVALEN. Inte missa! Den är numera nästan ett konvent, eller en fest för alla som är intresserad av elektronisk musik i någon form. Roligast var mailet jag fick för ett tag sedan som talar om att man kan åka tåg ända fram till Mimerlaven där festivalen hålls.

Citerar mailet:

"Det är möjligt att åka med tåg nr 183 från Stockholm kl 17.07 på torsdag den 24 juli,
byta tåg i Västerås kl 18.15 till Tågkompaniets tåg nr 8036 och sen åka till Ängelsberg med byte kl 19 till ett tåg från
Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening som tar er till ett dagbrott nära Mimer som heter Åsgruvan.

Där arrangeras en gratiskonsert med bl.a Erik Drescher som framför ett verk av tonsättaren Michael Maierhof .
Bagage kan vara kvar ombord på tåget som sen kör ner till Mimer efter konserten.

Priset för resan Stockholm-Västerås är 185:- för "vuxna" och 153:- för personer upp till 26 och studerande.
Sedan tillkommer 50kr för resan mellan mellan Ängelsberg och Kärrgruvan/Mimer.
Kolla på sj.se och ange destination Ängelsberg.

Returresa på söndag görs med ordinarie tåg som passerar Mimer 10.10, 12.10 samt 16.10 och alla har förbindelse med tåg mot Västerås och Stockholm i Ängelsberg.
Resan på söndag går att boka direkt på nätet som en Resplus-biljett.
Järnvägshistoriska föreningen ordnar med ett extra stopp vid vägövergången i Mimer för detta.

Tar ni er till Ängelsberg från nåt annat ställe är det alltså bara att hoppa på och sedan pröjsa en 50-lapp så åker ni direkt till dören via en trevlig lite bonuskonsert i ett mäktigt dagbrott!"

Over and out. ZeeU

Grönisfestivalen

En sak som är väldigt skön med Grönisfestivalen är att den är så liten så att de allra flesta känner varandra, och känner de inte varandra så är det max en person i mellanled mellan alla festivalbesökare. Och äntligen sommarens första riktiga soltillfälle plus att banden POST samt Ripoff spelade. Bägge toppenbra! Post utger sig för att spela byråkratrock. Det kanske stämmmer, de påminner lite svagt om lustans lakejer och om tidiga reperbahn. Ripoff hoppas jag se mer ifrån, mycket trevligt, och, egentligen så tror jag inte de vita rymddräkterna behövs, musiken var bra ändå! Och, mitt i festivalen så gjorde Annie Lennox och Dave Stuart och drog fem låtar. Man blev helt häpen. Ja faktiskt så häpen att jag glömde att fotografera. Just det...vad gjorde jag själv på årets grönisfestival då förutom att fotografera. Jo, jag dj:ade, och så hjälpte jag till lite med ljudet, men framför allt så njöt jag av trevligt sällskap och att vara så långt ute i skogen att man inte hör en endaste bil. En underbar avslutning på sommaren. Nästa år blir grönisfestivalen större. Jag vet det. Toppen!

Music thing är en trevlig blogg jag läser då och då. Bara en sådan sak som tipset om "A giant spectrum analyser to stick on your wall" gör den värd att läsa. Den ultimata heminredningen deluxe!