En ond bild och en god bok?

De här två bilderna har två saker gemensamt.
Bägge är skivomslag och bägge är fotograferade av mig. Den första med mannen som hänger i trädet är omslag till splitcd:n med depprockbandet Androgyn Hämnd samt Issus Barn (tror den kom 1992, inte helt säker dock, hittar inte mitt eget ex). Det är för övrigt Issu själv som hänger, och det gällde att fotografera snabbt, det gjorde rätt ont att hänga upphängd. Snaran satt inte i halsen utan runt armarna, men ändå. Undrar hur bra skivan sålde? Omslaget borde ju iaf tilltala lite gothrockare. Mina ögon!!! Mina ögon!!! har kommit ut som bok och går att köpa. Det hela är ett Fanzine och valda delar (enligt ryktet bland annat just en artikel med Androgyn Hämnd)återfinns just nu i boken, har inte sett den än, men den vore intressant att läsa. (Undrar förresten om bibliotek tar in böcker av den här sorten?)

Andra bilden är omslaget till första skivan på Average, ett litet skivbolag som jag var med och startade när jag bodde i Stockholm. Egentligen "bara" en sladd lagd direkt i scannern, men jag tycker fortfarande den är rätt estetisk.

Det har varit bokmässa. Jag orkade inte ta mig dit. Men däremot tog jag mig till releasefesten för en bok i form av diktsamligen med titeln Ingur INGUR Har inte läst så mycket än, men ett grepp som känns lite spännande är att just de dikter som är skrivna under namnet Ingur är skrivna till exakt hälften var av Sofie Jansson och Lotta Holmström, förstod jag det rätt så skrev de vartannat ord. Och på så sätt så blir Ingur liksom en helt egen röst som talar för sig själv.

Dessutom. Jag vann "Mot fyren" av Virginia Woolf i lotteriet! Woohoo!